LÄSSTRATEGIER
Man läser på olika sätt beroende på syftet (=varför man läser) och på vilken typ av text det är. Man kan läsa mening för mening noggrannt eller bara låta blicken snabbt svepa över en text i jakt på ett visst ord. Man kan läsa fort eller långsamt, ställa frågor till sig själv, sammanfatta, koppla till egna erfarenheter, läsa mellan raderna osv...
Med de rätta lässtrategierna blir det mycket lättare att förstå olika texter.
Att läsa på olika sätt
Man läser på olika sätt beroende på syftet = varför man läser.
Sökläsning Ex: Om du letar efter ett ord eller namn i en bok...
Översiktsläsning Ex: Om du har flera källor att välja mellan och vill ha den
bästa...
Djupläsning Ex: När du läser en skönlitterär bok eller en lärobok i historia och vill förstå
innehållet djupare...
Sökläsning
När?
När du letar efter en särskild detalj, ett årtal, ett telefonnummer, ett namn eller ett särskilt ord...
Hur?
Översiktsläsning
När?
När du är på jakt efter användbar information från flera olika källor, eller för att få överblick över en bok, text, nätsida...
Hur?
Djupläsning
När?
Hur?
Innan du börjar djupläsa är det viktigt att du översiktsläser texten om den är ny för dig.
Om du har läst texten tidigare repeterar vad du lärde dig sist och försöker sätta in texten i ett sammanhang.
Anpassa läshastigheten
Anpassa hastigheten efter texten och syftet med läsningen
Sänk hastigheten om:
Att läsa mellan raderna
Att läsa mellan raderna innebär att man läser något som författaren inte säger rakt ut. Man kan behöva läsa mellan raderna i både skönlitterära texter och sakprosa.
Du hämtar ledtrådar från:
Du kan träna upp din förmåga att läsa mellan raderna genom att:
När en författare skriver en text antar han eller hon att alla läsare har har gemensamma förkunskaper och erfarenheter. Förkunskaper = Kunskaper som man har innan man börjar läsa.
Det kan vara bra att ”väcka” sina förkunskaperna innan man börjar läsa en text. Fundera över vad du redan vet om ämnet som texten kommer att handla om. Det kan man göra genom att ställa frågor, arbeta med tankekartor, gemensamma genongångar...
Bildspel läsförståelse - lässtrategier
Bildspel lässtrategier -roller och genrer
Fyra grundläggande lässtrategier
Förutsäga, förutspå eller föregripa handlingen
Strategin handlar om att i förväg, genom en kort överblick, göra antaganden/gissningar om vad texten kommer att handla om (översiktsläsning)
Hur?
Ställa frågor och undra
Strategin handlar om att få fram viktig information i en text.
Genom frågor kan man också testa sin egen förståelse.
Hur?
Reda ut oklarheter
Den här strategin handlar om att se och uppmärksamma det i texten man inte förstår och hur man ska gå till väga för att reparera bristen på förståelse.
Hur?
Utgå från frågor som:
Sammanfatta
Den här strategin riktar uppmärksamheten mot
huvudinnehållet, och skiljer på viktig och mindre viktig information.
Hur?
Sammanfatta = Att med egna ord återge innehållet i en text
Varför?
När du sammanfattar blir du bättre på att:
Roller
Vi kommer att träna lässtrategier genom olika roller. Rollerna ska hjälpa oss att "tänka rätt" när vi läser texter. Alla roller har ett specifikt syfte och alla rollerna används samtidigt.
1. Genreguiden (anpassa till genre/textyp och syfte)
2. Trafikpolisen (anpassa läshastigheten)
3. Upptäcktsresanden (förutsäga, överblicka och se framåt)
4. Reportern (ställa frågor/undringar)
5. Detektiven (se och reda ut oklarheter)
6. Nyhetsuppläsaren (sammanfatta)
Källor :Materialet
Beskrivningarna av de fyra sista rollerna är hämtade från en föreläsning och avhandling av Johanna Nilsson. De två första har jag själv skrivit ihop för att knyta lässtrategiarbetet till min undervisning i genrepedagogik.
För att komma till Rollkorten/beskrivningarna klickar du här!
Genreguiden (anpassa till genre/textyp och syfte)
Guiden hjälper dig att anpassa läsningen till textens genre (sort) och syftet med läsningen. Ju mer kunskap och erfarenhet du har av den genre du ska läsa, desto lättare har du att förstå texten när du läser den.
En guide är en person eller beskrivning som leder och visar andra vägen genom t ex ett område, en stad eller en plats. Det kan vara för att till exempel peka ut och informera om sevärdhetrer, en utställning på ett museum eller olika djur på ett zoo.
En guid kan även beskriva hur man går tillväga med något särskilt. Till exempel hur man ska ska ta sig fram genom djungeln eller över bron på ett säkert sätt. En guid behöver ha särskilda förkunskaper om det han eller hon ska prata om. Om dessa saknas måste guiden läsa innantill för att informera sin publik.
En guidning kan även vara i tryckt form, som i exempelvis guideböcker, eller inspelad så man får lyssna eller titta på den. I dessa fall får läsaren/lyssnaren/tittaren guida sig själva.
När det gäller att vara genreguid i sin text handlar det om att du använder dina kunskaper om olika genrer till att anpassar läsningen till textens genre och syfte. Du ska leda dig själv och dina kamrater genom texten och visa på och peka ut viktiga genretypiska drag i innehållet, strukturen och språket.
När du är genreguid ska du även försöka att beskriva hur du går till väga när du läser en text i just den här genren, vilka frågor man ska ställa sig och vilka svårigheter i förståelse man kan råka ut för.
Om en genreguid saknar förkunskaper om en genre måste han eller hon skaffa sig dessa. Du kommer att få information och stenciler om det genrer som vi kommer att arbeta med, men en bra genreguid är ändå medveten om var man kan hitta sådan information.
Trafikpolisen (anpassa läshastigheten)
En trafikpolis är en polis som hjälper trafikanter att köra på rätt sätt och med lämplig hastighet i förhållande till väglaget. Om det är en smal och krokig väg sätter man upp varningsskylar och begransar den tillåtna ghastigheten. Om det är oväder och snöstorm eller om det har inträffat en olycka går man ut med varningar för att förhindra att det inträffar flera olyckor. Om man inte följer dessa varningar och råd är risken stor att man inte kan hålla sig kvar på vägen utan att man kör ner i diket.
När du är trafikpolis i din text ska du hjälpa dig själv med att anpassa läshastighet efter texten och syftet med läsningen. Om det är en enkel text, där du är bekant både ämnet och genren och vet betydelsen av de flesta orden sätter du upp en hastighetsskylt med hög hastighet, och det är bara att läsa på.
Om du däremot möter en text med många okända ord, med många långa och krångliga meningar och en text som innehåller mycket fakta - då ska du sätta upp både varningsskyltar och begränsa hastigheten. Ibland kanske du måste stanna upp helt, backa tillbaka och läsa om för att förstå. Om du inte följer trafikpolisens varingar riskerar du att få svårt att ”hänga kvar” i texten och hamnar kanske i ”diket”. Om du har otur kan det bli böter i form av dåliga resultat på prov, och i värsta fall fängelse – underkänt betyg!
Upptäcktsresande (förutsäga, överblicka och se framåt)
En upptäcktsresande ger sig iväg på sin resa för att upptäcka och lära sig nya saker. Jag tänker mig att en upptäcktsresande i förväg gör antaganden/gissningar om vad som väntar dit han ska.
Han har kanske redan kunskaper om resmålet eller det som ska undersökas, men kan aldrig riktigt veta vad som väntar. Det kan han bara föreställa sig. Och det är därför han måste resa dit, för att se hur det verkligen är. För att se om det stämmer med vad han trodde eller om saker och ting är helt annorlunda. Hur som helst kommer han att återvända från sin resa med nya erfarenheter och lärdomar.
Jag tänker mig upptäcktsresanden ståendes uppe på ett berg. Han blickar ut över det land, det område som ska upptäckas. Han kan urskilja vissa framträdande platser, som berg, floder, skogar, ängar och byar och städer. Genom det han redan har vet och det han ser däruppe från sin bergstopp, kan han bilda sig en viss uppfattning om vad som kan vänta honom där nere. Han kan välja att underöka landets delar och områden i den ordningen han kommer att nå dem, eller så kan han välja att ta sig direkt till staden som han ser lite längre bort, eftersom den intresserar honom mest. Det kanske är där han kan få reda på svaret på någon av hans viktigaste frågor.
Upptäcktsresanden fortsätter att under resans gång att stämma av sina egna antaganden med vad han faktiskt ser och upplever.
När det gäller att vara upptäcktsresande i sin text handlar det om att du utifrån titel, rubriker, bilder, bildtexter och faktarutor skaffa dig en slags överblick över textens innehåll utifrån det du redan vet om ämnet och gör antaganden om vad du kan tänkas få läsa om i texten. Som upptäcktsresanden ska du att under läsningens gång stämma av dina egna antaganden med vad det faktiskt står.
Reportern (ställa frågor/undringar)
En reporter ställer frågor utifrån sina kunskaper, egna intressen och funderingar. En reporter är nyfiken. En reporter kan också ha ett speciellt uppdrag där han i förväg vet vad han ska koncentrera sig på och kan genom sina frågor fokusera på och hitta det mest intressanta. En god reporter utgår såklart från sina förkunskaper och egna tankar och åsikter i ämnet och den kunnige reportern kan med hjälp av sin kunskap också ställa de mest intressanta frågorna.
En reporter kan ha vissa frågor redan förberedda inför intervjun, men efter hand som samtalet kommer igång, kommer reportern på nya frågor att ställa och han kan direkt kontrollera sin egen kunskap: ”Är det så som jag uppfattade det? Jag såg att du missade det där skottet. Vad var det som hände? Vad berodde det på? Kan det hänga ihop med det nya spelsystemet?”
När du läser som en reporter handlar det om att ställa frågor till texten och innehållet, för att kontrollera att dina egna antaganden är riktiga. Du testar din egen förståelse. Har jag förstått hur det ligger till? Som läsreporter kan du också leka frågesportledare och ställa frågor till dig själv för att kontrollera att du har förstått. Det innebär att de frågor du ställer fokuserar på det viktigaste i texten. Du kan tänka ut frågor i ditt huvud medan du läser eller skriva frågor före, under tiden eller efteråt, som du själv eller en kompis besvarar.
Detektiven (se och reda ut oklarheter)
Detektiven har som uppdrag att lösa mysterier, att skapa klarhet och visshet. Detektiven går ännu mer på djupet än reportern och vill reda ut oklarheter. Han koncentrerar sig på oklara detaljer, mystiska saker, men är samtidigt mycket noga med att ha förstått hela bilden. Detektiven nöjer sig inte med att ställa frågor, han ser till att hitta svar på dem också, även om han inte ser lösningen direkt.
En detektiv står ofta till en början med ett till synes olösligt fall framför sig, men han vet att om han letar och klurar, om han ställer rätt frågor till rätt personer vid rätt tillfällen, om han inte ger upp, så får han de svar han letar efter.
Han kanske måste leta efter ledtrådar på andra ställen, han behöver lägga ihop det ena med det andra. Han behöver använda all sin tidigare kunskap och sin erfarenhet för att kunna se samband, samband som kanske först inte syns på ytan.
En detektiv vill veta allt och ser till att skaffa den kunskap han behöver. En detektiv har dessutom ofta hjälp av en partner som fungerar som bollplank, någon han testar sina idéer och resonemang på. På så vis får han hjälp att tänka högt och formulera sina tankar och funderingar tydligt. Han tar sig också tid att fundera en stund för sig själv innan bilden klarnar.
När du läser som en detektiv fokuserar du på att upptäcka och reda ut oklarheter, både när det gäller detaljer och större sammanhang. Det handlar om att du uppmärksammar ord och begrepp som du inte helt och hållet förstår. Du kan få gå tillbaka, läsa om och försöka förstå ordet med hjälp av textens sammanhang och dina egna kunskaper.
Det kan handla om att du förstår alla ord, men ändå inte förstår själva förloppet eller situationen som beskrivs i texten. Då behöver du stanna upp och fundera över vad som verkar rimligt och troligt. Du behöver ta hjälp av det du redan vet, av bilder, annan information och kanske helt enkelt fråga någon annan, en kompis eller en lärare
eller använda dem som ett bollplank. ”Har jag förstått det här rätt om jag säger att…?”
Nyhetsuppläsaren (sammanfatta)
En nyhetsuppläsare har som uppgift att berätta det mest intressanta och väsentliga för sina tittare eller lyssnare. En nyhetsuppläsare kan ha massor av fakta och kunskap om ett ämne eller en händelse. Uppgiften är att utifrån all denna kunskap kunna välja ut det viktigaste och bortse från det som är mindre viktigt. En nyhetsuppläsare vet vad som är lätt att förstå och vad som är viktigt att förklara lite mer noggrant.
För nyhetsuppläsaren gäller det att fokusera på det man uppfattar som det viktiga och utifrån det göra sin egen sammanfattning. En nyhetsuppläsare behöver mycket kunskap för att på ett klart, tydligt och kortfattat sätt göra informationen tydlig för tittaren.
En nyhetsuppläsare kan även använda sig av förklarande bilder, kartor, tabeller eller diagram för att göra det han berättar om tydligare.
När du läser som en nyhetsuppläsare koncentrerar du dig på huvudinnehållet, det som är viktigt. Som nyhetsuppläsare är din största uppgift att ta vara på kunskapen efter att du har läst texten. Genom att sammanfatta och formulera det viktiga med egna ord, antingen i tal eller skrift, kontrollerar du också din egen förståelse av innehållet. Det är ju helt enkelt så att det är svårt att sammanfatta på ett tydligt och klart sätt om man själv inte har förstått riktigt vad det handlar om. Då man upptäcker att man inte riktigt vet hur man ska uttrycka sig är det ett tecken på att man behöver gå tillbaka och ta reda på mer.
Nyhetsläsaren kan till en början stryka under eller ringa in viktig delar i texten. Han kan sedan eller under tiden punkta ner de viktigaste delarna i texten på ett papper. För att verkligen få en överblick kan det vara bra att rita en egen bild som sammanfattar det man läst, eller göra en tankekarta som ger en god överblick.
Man läser på olika sätt beroende på syftet (=varför man läser) och på vilken typ av text det är. Man kan läsa mening för mening noggrannt eller bara låta blicken snabbt svepa över en text i jakt på ett visst ord. Man kan läsa fort eller långsamt, ställa frågor till sig själv, sammanfatta, koppla till egna erfarenheter, läsa mellan raderna osv...
Med de rätta lässtrategierna blir det mycket lättare att förstå olika texter.
Att läsa på olika sätt
Man läser på olika sätt beroende på syftet = varför man läser.
Sökläsning Ex: Om du letar efter ett ord eller namn i en bok...
Översiktsläsning Ex: Om du har flera källor att välja mellan och vill ha den
bästa...
Djupläsning Ex: När du läser en skönlitterär bok eller en lärobok i historia och vill förstå
innehållet djupare...
Sökläsning
När?
När du letar efter en särskild detalj, ett årtal, ett telefonnummer, ett namn eller ett särskilt ord...
Hur?
- Läs inte varje ord eller varje rad…
- Låt blicken glida över texten som om du letade med ficklampa…
Översiktsläsning
När?
När du är på jakt efter användbar information från flera olika källor, eller för att få överblick över en bok, text, nätsida...
Hur?
- Läs igenom innehållsförteckningen (om det finns en).
- Läs rubriker och underrubriker.
- Titta på bilderna och läs bildtexterna.
- Läs den första meningen i varje stycke (beskriver ofta innehållet i hela avsnittet).
- Läs den sista meningen i varje stycke (innehåller ofta en sammanfattning eller en slutsats).
- ·Läs sammanfattningar.
- Leta betydelsebärande ord (substantiv, verb och adjektiv).
- Leta namn och siffror.
- Leta kursiverade ord.
Djupläsning
När?
- När du ska besvara frågor som kräver resonemang och förståelse…
- När du läser berättande texter, romaner, dikter...
- När du läser i en lärobok för att förstå och lära in något…
- När du läser en instruktion...
Hur?
Innan du börjar djupläsa är det viktigt att du översiktsläser texten om den är ny för dig.
Om du har läst texten tidigare repeterar vad du lärde dig sist och försöker sätta in texten i ett sammanhang.
- Du läser alla ord.
- Du läser långsamt och koncentrerat så att du kan följa med i handlingen eller resonemanget.
- Du backar och läser om om du tappar tråden.
- Du stannar upp och återberättar/sammanfattar för dig själv.
- Du är kritisk! Fundera över om det som sägs är sant, vilka fakta har valts ut och varför?
Anpassa läshastigheten
Anpassa hastigheten efter texten och syftet med läsningen
Sänk hastigheten om:
- Texten innehåller många ord som du är osäker på eller som är helt okända.
- Texten innehåller många långa och krångliga meningar
- Texten är informationstät, det vill säga innehåller mycket fakta
- Du känner att du har svårt att ”hänga med” och förstå
Att läsa mellan raderna
Att läsa mellan raderna innebär att man läser något som författaren inte säger rakt ut. Man kan behöva läsa mellan raderna i både skönlitterära texter och sakprosa.
Du hämtar ledtrådar från:
- Andra ställen i texten
- Från egna erfarenheter
Du kan träna upp din förmåga att läsa mellan raderna genom att:
- samtala om texten (innan, under och efter läsningen)
- fundera i förväg om texten
- ställa frågor till texten
- reda ut oklarheter
- sammanfatta innehållet i texten
När en författare skriver en text antar han eller hon att alla läsare har har gemensamma förkunskaper och erfarenheter. Förkunskaper = Kunskaper som man har innan man börjar läsa.
Det kan vara bra att ”väcka” sina förkunskaperna innan man börjar läsa en text. Fundera över vad du redan vet om ämnet som texten kommer att handla om. Det kan man göra genom att ställa frågor, arbeta med tankekartor, gemensamma genongångar...
Bildspel läsförståelse - lässtrategier
Bildspel lässtrategier -roller och genrer
Fyra grundläggande lässtrategier
Förutsäga, förutspå eller föregripa handlingen
Strategin handlar om att i förväg, genom en kort överblick, göra antaganden/gissningar om vad texten kommer att handla om (översiktsläsning)
Hur?
- Du använder titel, rubriker, underrubriker, bilder och bildtexter för att göra antaganden/gissningar
- Du aktiverar dina tidigare kunskaper (vad du vet om ämnet)
- Du kontrollerar om de förutsägelser eller antaganden du gjorde stämmer, fortlöpande medan du läser.
Ställa frågor och undra
Strategin handlar om att få fram viktig information i en text.
Genom frågor kan man också testa sin egen förståelse.
Hur?
- Du kan ställa frågor om sådant du vill ta reda på eller undrar över.
- Du kan ställa frågor där svaret finns i texten.
- Du kan ställa frågor som svaret finns mellan raderna.
- Du kan ställa frågor där svaret finns bara hos dig själv och dina kamrater.
Reda ut oklarheter
Den här strategin handlar om att se och uppmärksamma det i texten man inte förstår och hur man ska gå till väga för att reparera bristen på förståelse.
Hur?
Utgå från frågor som:
- Vad är svårt att förstå för dig?
- Vad kan du ta reda på? Kan du söka fakta och förklaringar på nätet? Kan du fråga någon som kan förklara?
- Vilka ord tycker du är svåra att förstå? Hur kan du få reda på vad de betyder?
Sammanfatta
Den här strategin riktar uppmärksamheten mot
huvudinnehållet, och skiljer på viktig och mindre viktig information.
Hur?
Sammanfatta = Att med egna ord återge innehållet i en text
- En sammanfattning är kortare än originaltexten och utan dina egna åsikter och tankar
- Du kan sammanfatta en mening, ett stycke, ett längre avsnitt, eller hela texten.
- Läs igenom texten noga, gärna flera gånger.
- Slå upp svåra ord och fundera runt vad som är viktigast
- Stryk under nyckelord (som ”bär” information)
- Skriv rubriker till varje avsnitt
- Lägg undan ursprungstexten. Använd nyckelorden och återberätta texten med egna ord
Varför?
När du sammanfattar blir du bättre på att:
- Kontrollera din egen förståelse av texten
- Läsa texter mer uppmärksamt
- Hitta textens viktigaste delar
- Se den röda tråden
- Skilja på fakta och åsikter
- Skriva sakligt och använda egna ord
Roller
Vi kommer att träna lässtrategier genom olika roller. Rollerna ska hjälpa oss att "tänka rätt" när vi läser texter. Alla roller har ett specifikt syfte och alla rollerna används samtidigt.
1. Genreguiden (anpassa till genre/textyp och syfte)
2. Trafikpolisen (anpassa läshastigheten)
3. Upptäcktsresanden (förutsäga, överblicka och se framåt)
4. Reportern (ställa frågor/undringar)
5. Detektiven (se och reda ut oklarheter)
6. Nyhetsuppläsaren (sammanfatta)
Källor :Materialet
Beskrivningarna av de fyra sista rollerna är hämtade från en föreläsning och avhandling av Johanna Nilsson. De två första har jag själv skrivit ihop för att knyta lässtrategiarbetet till min undervisning i genrepedagogik.
För att komma till Rollkorten/beskrivningarna klickar du här!
Genreguiden (anpassa till genre/textyp och syfte)
Guiden hjälper dig att anpassa läsningen till textens genre (sort) och syftet med läsningen. Ju mer kunskap och erfarenhet du har av den genre du ska läsa, desto lättare har du att förstå texten när du läser den.
En guide är en person eller beskrivning som leder och visar andra vägen genom t ex ett område, en stad eller en plats. Det kan vara för att till exempel peka ut och informera om sevärdhetrer, en utställning på ett museum eller olika djur på ett zoo.
En guid kan även beskriva hur man går tillväga med något särskilt. Till exempel hur man ska ska ta sig fram genom djungeln eller över bron på ett säkert sätt. En guid behöver ha särskilda förkunskaper om det han eller hon ska prata om. Om dessa saknas måste guiden läsa innantill för att informera sin publik.
En guidning kan även vara i tryckt form, som i exempelvis guideböcker, eller inspelad så man får lyssna eller titta på den. I dessa fall får läsaren/lyssnaren/tittaren guida sig själva.
När det gäller att vara genreguid i sin text handlar det om att du använder dina kunskaper om olika genrer till att anpassar läsningen till textens genre och syfte. Du ska leda dig själv och dina kamrater genom texten och visa på och peka ut viktiga genretypiska drag i innehållet, strukturen och språket.
När du är genreguid ska du även försöka att beskriva hur du går till väga när du läser en text i just den här genren, vilka frågor man ska ställa sig och vilka svårigheter i förståelse man kan råka ut för.
Om en genreguid saknar förkunskaper om en genre måste han eller hon skaffa sig dessa. Du kommer att få information och stenciler om det genrer som vi kommer att arbeta med, men en bra genreguid är ändå medveten om var man kan hitta sådan information.
Trafikpolisen (anpassa läshastigheten)
En trafikpolis är en polis som hjälper trafikanter att köra på rätt sätt och med lämplig hastighet i förhållande till väglaget. Om det är en smal och krokig väg sätter man upp varningsskylar och begransar den tillåtna ghastigheten. Om det är oväder och snöstorm eller om det har inträffat en olycka går man ut med varningar för att förhindra att det inträffar flera olyckor. Om man inte följer dessa varningar och råd är risken stor att man inte kan hålla sig kvar på vägen utan att man kör ner i diket.
När du är trafikpolis i din text ska du hjälpa dig själv med att anpassa läshastighet efter texten och syftet med läsningen. Om det är en enkel text, där du är bekant både ämnet och genren och vet betydelsen av de flesta orden sätter du upp en hastighetsskylt med hög hastighet, och det är bara att läsa på.
Om du däremot möter en text med många okända ord, med många långa och krångliga meningar och en text som innehåller mycket fakta - då ska du sätta upp både varningsskyltar och begränsa hastigheten. Ibland kanske du måste stanna upp helt, backa tillbaka och läsa om för att förstå. Om du inte följer trafikpolisens varingar riskerar du att få svårt att ”hänga kvar” i texten och hamnar kanske i ”diket”. Om du har otur kan det bli böter i form av dåliga resultat på prov, och i värsta fall fängelse – underkänt betyg!
Upptäcktsresande (förutsäga, överblicka och se framåt)
En upptäcktsresande ger sig iväg på sin resa för att upptäcka och lära sig nya saker. Jag tänker mig att en upptäcktsresande i förväg gör antaganden/gissningar om vad som väntar dit han ska.
Han har kanske redan kunskaper om resmålet eller det som ska undersökas, men kan aldrig riktigt veta vad som väntar. Det kan han bara föreställa sig. Och det är därför han måste resa dit, för att se hur det verkligen är. För att se om det stämmer med vad han trodde eller om saker och ting är helt annorlunda. Hur som helst kommer han att återvända från sin resa med nya erfarenheter och lärdomar.
Jag tänker mig upptäcktsresanden ståendes uppe på ett berg. Han blickar ut över det land, det område som ska upptäckas. Han kan urskilja vissa framträdande platser, som berg, floder, skogar, ängar och byar och städer. Genom det han redan har vet och det han ser däruppe från sin bergstopp, kan han bilda sig en viss uppfattning om vad som kan vänta honom där nere. Han kan välja att underöka landets delar och områden i den ordningen han kommer att nå dem, eller så kan han välja att ta sig direkt till staden som han ser lite längre bort, eftersom den intresserar honom mest. Det kanske är där han kan få reda på svaret på någon av hans viktigaste frågor.
Upptäcktsresanden fortsätter att under resans gång att stämma av sina egna antaganden med vad han faktiskt ser och upplever.
När det gäller att vara upptäcktsresande i sin text handlar det om att du utifrån titel, rubriker, bilder, bildtexter och faktarutor skaffa dig en slags överblick över textens innehåll utifrån det du redan vet om ämnet och gör antaganden om vad du kan tänkas få läsa om i texten. Som upptäcktsresanden ska du att under läsningens gång stämma av dina egna antaganden med vad det faktiskt står.
Reportern (ställa frågor/undringar)
En reporter ställer frågor utifrån sina kunskaper, egna intressen och funderingar. En reporter är nyfiken. En reporter kan också ha ett speciellt uppdrag där han i förväg vet vad han ska koncentrera sig på och kan genom sina frågor fokusera på och hitta det mest intressanta. En god reporter utgår såklart från sina förkunskaper och egna tankar och åsikter i ämnet och den kunnige reportern kan med hjälp av sin kunskap också ställa de mest intressanta frågorna.
En reporter kan ha vissa frågor redan förberedda inför intervjun, men efter hand som samtalet kommer igång, kommer reportern på nya frågor att ställa och han kan direkt kontrollera sin egen kunskap: ”Är det så som jag uppfattade det? Jag såg att du missade det där skottet. Vad var det som hände? Vad berodde det på? Kan det hänga ihop med det nya spelsystemet?”
När du läser som en reporter handlar det om att ställa frågor till texten och innehållet, för att kontrollera att dina egna antaganden är riktiga. Du testar din egen förståelse. Har jag förstått hur det ligger till? Som läsreporter kan du också leka frågesportledare och ställa frågor till dig själv för att kontrollera att du har förstått. Det innebär att de frågor du ställer fokuserar på det viktigaste i texten. Du kan tänka ut frågor i ditt huvud medan du läser eller skriva frågor före, under tiden eller efteråt, som du själv eller en kompis besvarar.
Detektiven (se och reda ut oklarheter)
Detektiven har som uppdrag att lösa mysterier, att skapa klarhet och visshet. Detektiven går ännu mer på djupet än reportern och vill reda ut oklarheter. Han koncentrerar sig på oklara detaljer, mystiska saker, men är samtidigt mycket noga med att ha förstått hela bilden. Detektiven nöjer sig inte med att ställa frågor, han ser till att hitta svar på dem också, även om han inte ser lösningen direkt.
En detektiv står ofta till en början med ett till synes olösligt fall framför sig, men han vet att om han letar och klurar, om han ställer rätt frågor till rätt personer vid rätt tillfällen, om han inte ger upp, så får han de svar han letar efter.
Han kanske måste leta efter ledtrådar på andra ställen, han behöver lägga ihop det ena med det andra. Han behöver använda all sin tidigare kunskap och sin erfarenhet för att kunna se samband, samband som kanske först inte syns på ytan.
En detektiv vill veta allt och ser till att skaffa den kunskap han behöver. En detektiv har dessutom ofta hjälp av en partner som fungerar som bollplank, någon han testar sina idéer och resonemang på. På så vis får han hjälp att tänka högt och formulera sina tankar och funderingar tydligt. Han tar sig också tid att fundera en stund för sig själv innan bilden klarnar.
När du läser som en detektiv fokuserar du på att upptäcka och reda ut oklarheter, både när det gäller detaljer och större sammanhang. Det handlar om att du uppmärksammar ord och begrepp som du inte helt och hållet förstår. Du kan få gå tillbaka, läsa om och försöka förstå ordet med hjälp av textens sammanhang och dina egna kunskaper.
Det kan handla om att du förstår alla ord, men ändå inte förstår själva förloppet eller situationen som beskrivs i texten. Då behöver du stanna upp och fundera över vad som verkar rimligt och troligt. Du behöver ta hjälp av det du redan vet, av bilder, annan information och kanske helt enkelt fråga någon annan, en kompis eller en lärare
eller använda dem som ett bollplank. ”Har jag förstått det här rätt om jag säger att…?”
Nyhetsuppläsaren (sammanfatta)
En nyhetsuppläsare har som uppgift att berätta det mest intressanta och väsentliga för sina tittare eller lyssnare. En nyhetsuppläsare kan ha massor av fakta och kunskap om ett ämne eller en händelse. Uppgiften är att utifrån all denna kunskap kunna välja ut det viktigaste och bortse från det som är mindre viktigt. En nyhetsuppläsare vet vad som är lätt att förstå och vad som är viktigt att förklara lite mer noggrant.
För nyhetsuppläsaren gäller det att fokusera på det man uppfattar som det viktiga och utifrån det göra sin egen sammanfattning. En nyhetsuppläsare behöver mycket kunskap för att på ett klart, tydligt och kortfattat sätt göra informationen tydlig för tittaren.
En nyhetsuppläsare kan även använda sig av förklarande bilder, kartor, tabeller eller diagram för att göra det han berättar om tydligare.
När du läser som en nyhetsuppläsare koncentrerar du dig på huvudinnehållet, det som är viktigt. Som nyhetsuppläsare är din största uppgift att ta vara på kunskapen efter att du har läst texten. Genom att sammanfatta och formulera det viktiga med egna ord, antingen i tal eller skrift, kontrollerar du också din egen förståelse av innehållet. Det är ju helt enkelt så att det är svårt att sammanfatta på ett tydligt och klart sätt om man själv inte har förstått riktigt vad det handlar om. Då man upptäcker att man inte riktigt vet hur man ska uttrycka sig är det ett tecken på att man behöver gå tillbaka och ta reda på mer.
Nyhetsläsaren kan till en början stryka under eller ringa in viktig delar i texten. Han kan sedan eller under tiden punkta ner de viktigaste delarna i texten på ett papper. För att verkligen få en överblick kan det vara bra att rita en egen bild som sammanfattar det man läst, eller göra en tankekarta som ger en god överblick.